I juni 2025 förväntas Riksdagen fatta beslut om ändringar i bygglovslagstiftningen, som Regeringen har föreslagit. Ändringarna innebär bland annat:
Tillbyggnad upp till 30 kvm kräver inget bygglov.
Tillbyggnad upp till 30 kvm får strida mot detaljplan.
Frivilligt lov för tillbyggnad upp till 30 kvm kan sökas tillsammans med bygglov för nybyggnation.
Tillsammans innebär dessa regeländringar att man vid nybyggnation har möjlighet att bygga 30 kvm mer än vad detaljplanen tillåter. Det innebär till exempel att i ett fritidshusområde där detaljplanen bara tillåter 60 kvm byggnadsarea kommer man nu att kunna bygga 90 kvm.
Ändringarna förväntas träda i kraft 1 oktober 2025.
Vad blir skillnaden mot dagens regler?
Med dagens regelverk får en tillbyggnad om 15 kvm göras utan bygglov och i strid med detaljplan (vanligtvis benämnd en attefallstillbyggnad). En bygganmälan krävs för att få göra tillbyggnaden, en process som inte är så olik att söka bygglov även om kostnaderna brukar vara något lägre.
Det är idag inte tydligt reglerat hur en tillbyggnad kan hanteras i samband med nybyggnation. Frågan hanteras i vår erfarenhet olika från kommun till kommun.
Det nya regelverket innebär istället:
Fördubblad yta för attefallstillbyggnad: 30 kvm istället för 15 kvm.
Slopat krav på bygganmälan.
En tydlig process för att söka ett frivilligt lov för sin tillbyggnad, som kan hanteras som ett separat ärende och samtidigt som bygglovet för nybyggnation. Start- och slutbesked för båda åtgärder kan utfärdas samtidigt.
Vår detaljplan säger max 60 kvm. Får vi bygga 90 kvm nu?
Ja, det är möjligt. Genom att söka ett frivilligt lov för tillbyggnaden så kan den hanteras samtidigt som bygglovet för nybyggnation. Det innebär i princip att man:
Söker ett bygglov för den tillåtna byggytan enligt detaljplanen, till exempel 60 kvm.
Samtidigt söker ett frivilligt lov för tillbyggnaden om 30 kvm, som får strida mot detaljplanen.
Använder ritningar som är gemensamma för de två ärendena och visar både nybyggnation och tillbyggnation.
Samma sak gäller naturligtvis om detaljplanen har en annan begränsning än 60 kvm. I en detaljplan som tillåter maximalt 80 kvm kommer det alltså vara möjligt att få bygglov för 110 kvm.
I dagsläget ja. I juni 2025 förväntas Riksdagen fatta beslut om lagändringar som innebär att upp till 30 kvm tillbyggnad inte kräver bygglov.
Får en tillbyggnad strida mot detaljplan?
Ja, i dagens regelverk får en tillbyggnad upp till 15 kvm göras i strid mot detaljplan. Det är dock otydligt hur denna tillbyggnad kan hanteras i samband med att man söker bygglov för nybyggnation – det hanteras olika från kommun till kommun. I de regeländringar som Riksdagen förväntas fatta beslut om i juni 2025 och som troligen träder i kraft 1 oktober 2025 kommer det att förtydligas att det går att hantera tillbyggnaden samtidigt som bygglovet för nybyggnation. Ytan ökas också till 30 kvm från dagens 15 kvm.
Har Hudikhus färdiga förslag på tillbyggnader?
Det är svårt att ha färdiga förslag som passar många olika typer av hus och tomter – en tillbyggnad behöver alltid vara anpassad till det specifika huset och platsen. Kontakta oss gärna om ni vill diskutera era planer på en tillbyggnad!
Hur hanteras en attefallstillbyggnad vid nybyggnation?
Med dagens regelverk är det inte tydligt hur en tillbyggnad ska hanteras i samband med att man söker bygglov för nybyggnation. En del kommuner gör bedömningen att det krävs ett slutbesked på en befintlig byggnad innan startbesked för en tillbyggnad kan lämnas, vilket i praktiken betyder att man till exempel inte kan gjuta hela grunden på en gång, och att man behöver bygga för att sedan riva väggar i samband med tillbyggnaden. Andra kommuner tillåter hanteringen av en tillbyggnad tillsammans med ett bygglov för nybyggnation.
I samband med de ändringar av regelverket som Riksdagen förväntas fatta beslut om i juni 2025 och som troligen träder i kraft 1 oktober 2025, tydliggörs processen för att hantera en tillbyggnad tillsammans med ett bygglov för nybyggnation. Förslaget innehåller följande:
”Den som i samband med nybyggnad av ett en- eller tvåbostadshus vill genomföra en sådan lovfri tillbyggnad av bostadshuset som får strida mot detaljplan eller områdesbestämmelser, får ansöka om lov för tillbyggnaden samtidigt som bygglovet för nybyggnaden söks.
…
Om sökanden har ansökt om lov för åtgärderna samtidigt får byggnadsnämnden ge startbesked och slutbesked för åtgärderna samtidigt.”
Förslaget förtydligar också att en bygglovsbefriad tillbyggnad, som får strida mot detaljplanen, inte ska vägas in i bedömningen av bygglovet för nybyggnation:
”Sådana åtgärder som inte omfattas av krav på lov och som får strida mot en detaljplan ska inte beaktas vid bedömningen av om ett byggnadsverk eller en åtgärd överensstämmer med detaljplanen.”
Vad menas med bruttoarea och öppenarea?
I det förslag på ändringar av regelverk som Regeringen har lagt fram anges gränsen för tillbyggnad som inte kräver bygglov på följande sätt:
”Det krävs bygglov för tillbyggnad av en byggnad som inte är en komplementbyggnad om tillbyggnaden
1. får en bruttoarea eller öppenarea eller en kombination av dessa som är större än 30,0 kvadratmeter”
Fetningen av orden har vi lagt till.
Bruttoarean, som förkortas BTA, är den sammanlagda arean av alla våningsplan i en byggnad. Bruttoarea är alltid omsluten av väggar och ytterväggarnas utsida ska räknas med.
Utrymmen som har en lägre rumshöjd än 1,9 meter räknas inte in i bruttoarean. Vid snedtak räknas bruttoarean 0,60 meter utanför den linje där rumshöjden är 1,90 meter.
Öppenarea förkortas OPA och omfattar en byggnad eller del av byggnad med helt eller delvis öppna sidor.
I öppenarea inräknas till exempel balkong, loftgång, takterrass, arkad, portal, taktäckt uteplats, carport och liknande.
Sedan år 2000 har vi haft högsta kreditvärdighet enligt Dun & Bradstreet / Bisnode. Enligt deras statistik är det bara 509 av Sveriges totalt 695 160 aktiebolag som har lyckats upprätthålla högsta nivå under alla dessa år. Med andra ord har 99,9% av Sveriges aktiebolag sämre kreditrating än oss under de senaste 25 åren.
Kreditvärdighet och erfarenhet ger trygghet
Vår kreditvärdighet utgör en grund för våra kunders trygghet, tillsammans med vår långa erfarenhet och vårt personliga engagemang. Vi har förverkligat tusentals husdrömmar i hela Sverige, högst troligt även i området där ni planerar att bygga. Kontakta oss för att diskutera era husdrömmar vidare!
Är en fjällstuga en bra investering?
Det är svårt att ge ett enkelt svar på frågan om en fjällstuga är en bra investering. Hur värderar man känslan av att komma hem till sin egen fjällstuga efter en dag ute i fjällmiljön? Hur mycket värt är det att kunna samla familj och vänner där på jul, nyår eller påsk, eller att ha möjligheten till ett andra hem att jobba deltid från?
Bortsett från hur man värderar att ha sin egen fjällstuga, kommer vi här att reda ut några plusposter och några minusposter man kan räkna med när man gör sin egen personliga kalkyl, och visa ett exempel på en investeringskalkyl på en av våra fjällstugemodeller.
Prisökning på fjällstugor
Det kommer aldrig att vara helt säkert att räkna med värdeökning på ett hus – det kommer alltid att styras av tillgång och efterfrågan vid tidpunkten för försäljning. Man kan dock titta på historiska data för ett rimligt antagande om värdeökning över en längre tidsperiod. Statistik från Svensk Mäklarstatistik för åren 1996-2023 visar att skillnaderna år från år varierar relativt mycket, men att trenden över längre tid är tydligt uppåt.
Grafen visar fritidshus i Jämtlands län och Dalarnas län, där en väsentlig andel kan antas vara fjällstugor. Även om snittpriserna backade med -6,5% i Jämtlands län respektive -3,0% i Dalarnas län från 2022 till 2023, så är trenden över längre tid tydlig. Sett över hela denna tidsperiod har prisökningen i snitt legat mellan 6,5% och 7% per år.
Om man har tänkt att behålla sin fjällstuga under en längre tidsperiod är det rimligt att räkna med en värdeökning, där man också får väga in inflationens påverkan. Vi har antagit en inflation om 2,5% i exemplet nedan.
Räntekostnader för en fjällstuga
Oavsett hur byggnationen av fjällstugan finansieras bör man räkna med en ränta på bundet kapital som en utgiftspost. Vilken ränta man väljer att kalkylera med får avgöras i varje individuellt fall. Vi har valt en kalkylränta om 4% i exemplet nedan.
Om man vill förenkla skulle man kunna göra två antaganden:
1. att byggkostnaden kan likställas med värdering av fastigheten när det är klart, och
2. att räntekostnaden inklusive ränteavdrag motsvaras av värdeökning justerad för inflation.
Förutsatt att man kan anta att fastigheten får ett marknadsvärde som är lika med byggkostnaden, och att man ser på det över längre tid, så vore det ett försiktigt antagande att se värdeökning och räntekostnad som ett nollsummespel.
Driftskostnader för en fjällstuga
Typiska driftskostnader som man bör ta med i beräkningen för en fjällstuga inkluderar:
Andra driftskostnader som kan vara aktuella för fastigheten är till exempel samfällighetsavgifter (vägförening, vattenförening eller annan samfällighet) och eventuell tomträttsavgäld eller arrendeavgift om det finns sådana kopplade till fastigheten.
Exempelkalkyl på en av våra fjällstugor
För att göra en exempelkalkyl måste vi göra ett antal antaganden. Vi räknar på följande:
En tomt i Vemdalen till en kostnad av 1 000 000:- inklusive lagfart och anslutningsavgifter.
Förberedande markarbeten och administrativa byggherrekostnader till en kostnad av 500 000:-.
Byggnation av ett Sonfjället 35-85 med 200 000:- i utrymme för möbelinköp, till en kostnad av 3 500 000:-.
Bundet kapital blir i exempelkalkylen 5 000 000:-, och till en ränta om 4% blir det en årskostnad på 200 000:-.
Värdeökningen antas till 6,5% enligt genomsnittet för åren 1996-2023, och inflationen förutsätts vara 2,5% så realvärdeökningen blir 4%. Vi antar att marknadsvärdet på fastigheten efter färdig byggnation är 5 000 000:-, och då kommer realvärdeökningen alltså att att bli 200 000:- per år.
Beräknad specifik energianvändning för huset, där man förutsätter 21° inomhustemperatur och kontinuerligt nyttjande 365 dagar om året, ligger på 6 600 kWh. Hushållsenergi, det vill säga elförbrukning från vitvaror, belysning och TV uppskattas till 3 400 kWh utifrån att det kan förväntas vara mindre än normuppskattningen för en vanlig villa, som ligger på 5 000 kWh. Total energiförbrukning beräknas således till 10 000 kWh, och vid en antagen kostnad om 2:- per kWh inklusive skatter och avgifter hamnar årskostnaden på 20 000:-. Beroende på hur huset nyttjas kan detta vara missvisande, och energiförbrukningen skulle mycket väl kunna vara mindre.
Sophämtning, vatten och avlopp och sotning uppskattas till 12 000:- per år. Nybyggda småhus är undantagna från fastighetsavgift under de första 15 åren. I vår exempelkalkyl räknar vi därför med noll i fastighetsavgift.
Försäkring uppskattas till 5 000:- per år. Huset antas vara del av en vägsamfällighet med kostnader om 6 000:- per år.
Vi har också räknat med kostnader för reparation och underhåll. Med tanke på att det är ett nybyggt hus uppskattas dessa till 5 000:- per år, men kan mycket väl vara noll under de första fem-tio åren.
Kalkylpost
Summa
Ränta på bundet kapital (4% på 5 000 000:-)
-200 000:-
Uppskattad genomsnittlig realvärdeökning
+200 000:-
Elförbrukning
-20 000:-
Sophämtning, vatten och avlopp samt sotning
-12 000:-
Fastighetsavgift
0:-
Försäkring
-5 000:-
Samfällighet (vägförening)
-6 000:-
Underhåll och reparationer
-5 000:-
-48 000:-
Eftersom räntekostnader och värdeökning tar ut varandra, så hamnar årskostnaden ur investeringssynpunkt på 48 000:- per år eller 4000:- per månad.
Kalkyl vs kassaflöde – hur mycket pengar ska ut varje månad?
I investeringskalkylen ovan så räknar vi värdeökningen som en intäkt. Den kommer dock inte att utfalla förrän vid en eventuell framtida försäljning, så det är också viktigt att tänka på kassaflödet, det vill säga hur mycket pengar som ska ut varje månad. Vi har heller inte räknat med någon summa för amortering av eventuella lån.
Intäkter och kostnader vid uthyrning av fjällstuga
Om man kan tänka sig att hyra ut sin fjällstuga så kan man skapa intäkter från den. Hyresnivån och beläggningen kommer att avgöras av saker som läge, antal bäddar och invändig standard.
Vid uthyrning via en stugförmedlare får man räkna med 15-30% i provision på hyresintäkten, men då kan också en stugförmedlare ta hand om allt från marknadsföring till nyckelutlämning och städning.
Låt säga att man hyr ut i fem veckor under högsäsong till ett hyrespris om 10 000:-/vecka, och tre veckor under lågsäsong för 6 000:-/vecka. Vi antar 30% provision från en stugförmedlare med full service. Den egna hyresintäkten efter provision blir då 47 600:-. Med gällande skatteregler är hela denna intäkt skattebefriad.
Som exemplet ovan visar är det fullt möjligt att balansera driftskostnader för en fjällstuga med intäkter från uthyrning, utan att ens egen fjällstuga behöver vara väldigt begränsad i tillgänglighet.
Har ni fler frågor? Kontakta oss!
Är en fjällstuga en bra investering? Det är bara ni som har svaret på den frågan. Men om ni har fler frågor till oss eller vill diskutera vidare är ni varmt välkomna att kontakta oss!
Hur får man till den där mysiga, murriga känslan i fjällstugan som är varm och omhuldande samtidigt som modern och luftig? Vi försöker här sammanfatta det som vi ser som den moderna ”lodge”-känslan.
1. Träpanel på vägg och i tak
I vår mening är trä både på vägg och i tak ett måste för den genuina lodge-känslan. Träet för med sig en värme och ett inslag av natur som skapar harmoni. Vi erbjuder träpaneler från Norrlands Trä skapade av långsamt vuxet svenskt trä.
Yta och profil för rätt uttryck
Vår rekommendation för det mysiga, murriga lodge-uttrycket är betsad brun träpanel. Ytan är borstad vilket ger den en tydlig trästruktur. Profilen heter slätspont, vilket innebär att panelbrädorna sitter tätt intill varandra utan mellanrum vilket medför ett stilrent, modernt uttryck.
2. Svarta fönster, innerdörrar och trappa
Den mörka träpanelen på väggarna matchas bäst med svarta, eller möjligen gråa, fönster och innerdörrar. I lofthus med trappa rekommenderar vi också svartmålad trappa och räcken för att hålla ihop helheten.
3. Steninklädd braskamin
En inklädd kamin ger den rustika känslan av en murstock tillsammans med ett modernt uttryck. Här finns flera olika leverantörer och ett exempel är Stone Arts produkt Valdres.
4. Belysning för både mys och funktion
Man brukar rekommendera 5-7 ljuskällor per rum för att skapa ett dynamiskt ljus och behaglig trivsel, och en blandning av allmänbelysning, funktionsbelysning, punktbelysning och stämningsbelysning. Samma principer gäller för att skapa den rätta lodge-känslan. Infällda spotlights är populärt som allmän- eller punktbelysning, och mot den mörka träpanelen är det en fördel att välja en mörk armatur. Rådfråga din elektriker eller leta på nätet – vi gillar till exempel Modular Instruments Minude Recessed.
I köket är det viktigt med funktionell belysning och där är spotlights på skena ett populärt alternativ. Fördelen är inte minst friheten att flytta och vinkla belysningen så att den blir precis rätt för rummet.
5. Möbler och inredningsdetaljer
Att välja mycket inslag av naturmaterial framstår som självklart i lodge-looken. Möbler i trä faller sig naturligt, och gärna grova dimensioner på till exempel matbord för den rustika känslan. Ullplädar och får- eller renskinn kan man knappast få för mycket av. Soffor och fåtöljer bör gå i dämpade toner och gärna ha inslag av läder. Möbeltillverkaren Artwood har ett stort utbud av produkter som passar i det här sammanhanget. Utemöbler för fjällvärlden har Radical Wood Åre specialiserat sig på.
Detaljer såsom ett par gamla skidor eller ett ledkryss på väggen förstärker känslan av fjällvärlden. En ljuskrona av renhorn från Lapland Wild Design kan man se hänga i vilken fjäll-lodge som helst!
Vill man göra det enkelt för sig kan man också vända sig till en inredningsleverantör som erbjuder paketlösningar, till exempel Vemdalia, Permia inredningar, eller Bau interiör i Åre.
Få det precis som ni vill ha det
Det ska bli som ni vill ha det. Därför får ni mycket stor frihet att välja inredning i ert Hudikhus. Kontakta oss för att berätta mer om er fjällstugedröm och diskutera vidare!
Från och med 17/10 gäller vår uppdaterade leveransdeklaration LVD-2024-1. Den mest väsentliga förändringen i den är att vi gör vår fjällstugestandard ännu mera lik den dröm om en lodge-stil som många när. Vi gör det genom att som standard inkludera svarta fönster, invändig betsad brun träpanel i både tak och på vägg, och svartmålad trappa och räcken.
Husserien Alster blir också en integrerad del av leveransdeklarationen, från att tidigare ha funnits i ett seriespecifikt tillägg. I övrigt handlar det om mindre justeringar och förtydliganden. Kontakta oss om du vill veta mer om vår standard och våra tillval!
Vi jobbar ständigt med större och mindre förbättringar av våra husmodeller att utgå från. Vår ambition är att våra kunder ska kunna hitta ett hus som är nära det de är ute efter, som vi sen ska kunna anpassa till tomt och familj.
Stora delar av Sveriges kuststräcka karaktäriseras av skärgård, och även i många av våra 100 000 sjöar finns öar med bebyggelse.
I alla delar av Sverige har det byggts Hudikhus på öar och i skärgårdsmiljö, från Blekinge skärgård i söder till Kalix i norr, från Koster i väst till Stockholms ytterskärgård i öst.
Utmaningar med att bygga hus på en ö
Utmaningen med att bygga hus på en ö ligger naturligtvis i transport av material och personal till och från ön.
Hur komplicerat det är att bygga på en ö beror på förutsättningarna i varje specifikt fall – färjeanslutningar, hamnanläggningar, transportvägar på ön, och inte minst förhållandena på byggplatsen. Det gäller att se till att nödvändigt material, maskiner och personal kan transporteras till byggplatsen på ett så effektivt sätt som möjligt.
Inom vårt nätverk finns många byggentreprenörer med stor erfarenhet av att bygga hus på öar, och att ordna med hela den transportkedja som behövs. De kan samordna såväl båt- som helikoptertransport om det behövs. Vi har hjälpt många av våra kunder att handla upp en generalentreprenad där byggentreprenören ordnar allt från transporter till nyckelfärdigt hus.
Vårt byggsystem för byggen på öar
Vårt byggsystem med småblock lämpar sig särskilt väl för att bygga hus på en ö. Med väggelement som är 1,20 m breda, packade på pall och som kan hanteras för hand förenklas byggen på svåråtkomliga platser.
Olika varianter av grundläggning är möjliga för våra hus. På öar dit det är svårt att transportera stora mängder betong för gjutning av en platta kan en plintgrund ofta vara ett bra alternativ. Vi anpassar enkelt för detta och inkluderar då ett golvbjälklag i vår leverans.
Båt- och helikoptertransport
Vilka transportsätt som är mest lämpliga varierar från fall till fall. Pråmar används vanligen för materialtransport. Här handlar det ofta om god planering för att få med så mycket som möjligt i en och samma transport.
Att helikopterlyfta material kan låta kostsamt men är väldigt tidseffektivt när det används på rätt sätt och när materialet har packats lämpligt för detta syfte.
Har ni fler frågor? Kontakta oss!
Kontakta oss om ni har frågor om att bygga hus på en ö, eller om ni vill diskutera era husdrömmar vidare!
Vad menas med enskilt vatten och avlopp?
Enskilt vatten innebär att fastigheten har en egen lösning för dricksvatten. Det absolut vanligaste vid nyanläggning är en bergsborrad brunn. Avsaltningsanläggningar blir också allt vanligare, i havsnära lägen. Enskilt vatten kan försörja en fastighet eller komma från en gemensamhetsanläggning som delas av flera fastigheter och inte är del av det kommunala dricksvattennätet.
Enskilt avlopp innebär på samma sätt att fastigheten inte är ansluten till ett kommunalt avloppssystem, utan har en egen lösning. Det kan vara ett fristående avlopp för den egna fastigheten eller en delad anläggning med en eller flera andra fastigheter. Det finns många olika typer av tekniska lösningar för enskilda avlopp.
Vatten från egen brunn
Idag djupborras nästan alla nya brunnar, vilket innebär att man hämtar vatten från porer och sprickor i berggrunden. En väl utförd och testad brunn kan producera vatten av bra kvalitet under mycket lång tid framöver. Vi samarbetar med bygg- och markentreprenörer som kan erbjuda anläggningar av egna brunnar utfört av certifierade brunnsborrare.
Placering av både brunn och avloppsanläggning behöver man överväga i helhetsplaneringen av tomten. Brunnen bör generellt placeras högre än det enskilda avloppet (uppströms i grundvattnets flödesriktning) för att eliminera risken för föroreningar i dricksvattnet från avloppet. Utifrån de specifika förutsättningarna på er tomt kan vi tillsammans med en markentreprenör föreslå en lösning som passar.
Olika typer av enskilda avlopp
Vilken typ av avloppslösning som är mest lämplig beror på markförhållandena på tomten och vilken skyddsnivå som gäller i området.
De flesta avloppssystem har en slamavskiljare som första reningssteg, vanligtvis en trekammarbrunn. Reningen av avloppsvattnet kan sedan ske genom till exempel markbaserad rening (naturlig infiltration eller en anlagd markbädd) eller ett minireningsverk.
I särskilt känsliga områden kan man leda toalettvatten till en sluten tank, som då behöver regelbunden tömning. Bad-, tvätt- och diskvatten (ofta benämnt BDT) leds då vanligtvis till en avloppsanläggning.
Vad kostar det att anlägga enskilt vatten och avlopp?
Kostnaderna varierar med markförhållanden och vilken typ av brunn och avloppsanläggning man väljer. I vår erfarenhet är kostnaderna i storleksordning ungefär desamma som att ansluta sig till ett kommunalt VA-system. Det handlar i normalfallet om intervallet 200 000-300 000 kronor.
Vad kostar det att ansluta till kommunalt vatten och avlopp?
Kostnaden för att ansluta till kommunalt vatten och avlopp varierar mellan kommuner, men ligger ofta i samma storleksordning som att anlägga ett enskilt vatten och avlopp. När man planerar nyanläggning av enskilt vatten och avlopp är det viktigt att föra dialog med kommunen och skaffa sig förståelse för eventuella utbyggnadsplaner av det kommunala VA-nätet.
Har ni fler frågor? Kontakta oss!
Kontakta oss om ni har fler frågor eller vill diskutera era byggplaner vidare.
Vad är en detaljplan och vad innebär byggrätt?
Enligt Plan- och bygglagen är det kommunens ansvar att reglera användning och bebyggelse av mark- och vattenområden. Detta görs på tre nivåer:
Översiktsplan – övergripande markanvändning för hela kommunens yta.
Områdesbestämmelser – kan reglera grunddragen i mark- och vattenanvändning, men ger ingen byggrätt.
Detaljplan – en detaljerad reglering av hur mark- och vattenområden ska användas inom ett begränsat område.
En detaljplan kan reglera var nya byggnader får placeras, hur stora eller höga de får vara eller hur långt det ska vara mellan hus och tomtgräns. Det som anges i detaljplanen blir bindande för kommande bygglovsprövningar. Detta brukar benämnas ”byggrätt”.
Stora delar av en kommuns yta kan vara utanför detaljplan och områdesbestämmelse, till exempel i områden där det inte finns sammanhållen bebyggelse eller anläggningar. I sådant fall finns ingen definierad byggrätt att förhålla sig till i sin bygglovsansökan.
Vad är en områdesbestämmelse?
Områdesbestämmelser kan exempelvis reglera största tillåtna area på ett fritidshus och i vad mån det krävs bygglov för vissa åtgärder. De kan också reglera placering, utformning och utförande av byggnadsverk och tomter. Områdesbestämmelser ger dock ingen byggrätt.
Detaljplaner gäller alltid över en områdesbestämmelse och vanligtvis begränsas områdesbestämmelser till platser som saknar detaljplan. Läs mer om områdesbestämmelser hos Boverket.
Var kan jag hitta detaljplanen som gäller för min fastighet?
Det går alltid att vända sig till er kommun med frågan om vilken detaljplan eller områdesbestämmelse som gäller för en viss fastighet. Om ni äger fastigheten går det också att logga in med BankID på tjänsten Min Fastighet hos Lantmäteriet och där se detaljplanen som gäller för fastigheten.
Många kommuner erbjuder idag digitala karttjänster där man kan söka fram gällande detaljplaner utifrån fastighetsbeteckning eller adress. Här är länkar till några kommuners karttjänster:
Hittar du inte din kommun bland exemplen ovan? Det kan bero på att kommunen inte tillgängliggjort gällande detaljplaner via en digital karttjänst. Prova att kontakta kommunen och fråga om gällande detaljplan för er fastighet.
Hur läser man en detaljplan?
En detaljplan består av en plankarta och en planbeskrivning. Tillsammans definierar de byggrätten. Det finns inte någon enskild princip för hur byggregler redovisas på en plankarta, utan det kan variera från fall till fall. Kontakta gärna oss om ni behöver hjälp med att tolka innehållet i er detaljplan för att avgöra vad ni har rätt att bygga på just er fastighet.
Exempel på hur en plankarta kan se ut, där vi har markerat två områden för att exemplifiera.
Bilden ovan visar ett exempel på hur en plankarta kan se ut. Vi har för att exemplifiera markerat två områden – ett med rött och ett med grönt.
I det rödmarkerade området gäller följande: bostäder får byggas med en högsta byggnadsarea om 150 kvadratmeter per huvudbyggnad, och max två huvudbyggnader per fastighet med sammanlagd maximal byggnadsarea om 150 kvadratmeter. Ett uthus om 30 kvadratmeter får också byggas. Maximalt antal våningar är en, och vind får inredas (läs nedan om hur man definierar en våning). Om marklutningen gör att det är lämpligt får en suterrängvåning byggas i tillägg. Maximal taklutning är 35 grader.
I det grönmarkerade området gäller följande: bostäder får byggas med en högsta byggnadsarea om 150 kvadratmeter per huvudbyggnad, och max två huvudbyggnader per fastighet med sammanlagd maximal byggnadsarea om 150 kvadratmeter. Ett uthus om 30 kvadratmeter får också byggas. Maximalt antal våningar är en, och vind får inte inredas (läs nedan om hur man definierar en våning). Om marklutningen gör att det är lämpligt får en suterrängvåning byggas i tillägg. Maximal taklutning är 25 grader.
Vissa generella regler för utformningen av byggnader framgår också av plankartan. Det kan finnas fler regler att förhålla sig till i planbeskrivningen, så den behöver man också läsa för att få hela bilden av byggrätten.
Kontakta oss om ni har fler frågor eller vill ha hjälp med att reda ut byggrätten på er tomt!
Vad är byggnadsarea, bruttoarea, och boyta?
Det finns olika areamått som kan användas i en detaljplan.
Byggnadsarea (eller byggyta), som förkortas BYA, är enkelt förklarat den yta som byggnaden upptar på marken. Eftersom många fritidshusområden är detaljplanerade med en begränsning i byggnadsarea är det den yta som vi i första hand visar för våra husmodeller.
Bruttoarea, som förkortas BTA, är den sammanlagda ytan av alla våningsplan. Observera att bruttoarea mäts från fasadens utsida och att öppenarea inte ingår i bruttoarean. Vid snedtak mäts golvytan om takhöjden är minst 1,9 m på en mer än 0,6 m bred yta – då räknas ytan 0,6 m ut från den punkt där takhöjden är 1,9 m.
Boyta (eller boarea) regleras sällan i detaljplan. Det är ett invändigt mått där samma princip gäller vid snedtak som i fallet med bruttoarea. Vissa invändiga ytor kan klassificeras som biarea, exempelvis teknikutrymme utan tillgång inifrån huset, ett sammanhängande garage, ett inglasat uterum, inre delar av sluttningsvåning, källarplan eller ytor med begränsad användning som en oinredd vind.
Vad är ett 1-våningshus och ett 2-våningshus?
Den juridiska definitionen av ett våningsplan är inte helt enkel att greppa. Det kräver först att man förstår vad byggnadshöjd är (se nedan). Ett våningsplan räknas nämligen bara om golvnivån (eller för att vara exakt, golvbjälklagets översida) är mer än 0,7 m under byggnadshöjden.
Av alla våra hus är det endast serien Sonfjället som klassificeras som 2-våningshus. Övriga lofthus är samtliga utformade för att klassificeras som 1-våningshus.
Vad är byggnadshöjd, nockhöjd och takvinkel?
I de allra flesta fall är byggnadshöjden enkelt förklarat avståndet från marken till skärningspunkten mellan taket och ett plan i ytterväggens förlängning. Byggnadshöjd ska beräknas från medelmarknivå. Om det finns en takkupa kommer det dock att påverka byggnadshöjden, som enligt Plan- och byggförordningen mäts från medelmarknivå ”upp till skärningen mellan fasadplanet och ett plan som med 45 graders lutning inåt byggnaden berör byggnadens tak”.
Illustration av byggnadshöjd, nockhöjd och takvinkel. Notera att byggnadshöjden påverkas av en takkupa.
Vad är mindre avvikelser från detaljplan?
Ett bygglov kan beviljas med mindre avvikelse från detaljplanen. Exakt vad som utgör en mindre avvikelse finns det inget generellt svar på utan det prövas från fall till fall i en sammanvägd bedömning.
Har ni fler frågor? Kontakta oss!
Kontakta oss om ni har fler frågor, vill ha hjälp med att reda ut byggrätten på er tomt eller vill diskutera ert byggprojekt vidare.
Har ni drömplatsen, med ett äldre hus byggt på? Funderar ni på att riva den gamla sommarstugan för att kunna bygga nytt? Kanske vill ni kunna nyttja fritidshuset mer flexibelt året om, möjligen med en tanke om att flytta dit mer eller mindre permanent så småningom? Bland våra kunder är det vanligt förekommande. I den här artikeln ger vi svar på vad man kan förvänta sig att det kostar, berättar vilka regler som finns att förhålla sig till, och ger några nyttiga tips på vägen.
Många sommarstugor från 60- och 70-talen rivs och ersätts
Fritidshus är en väsentlig del av det svenska samhällsbygget. Det finns omkring 600 000 fritidshus i Sverige, varav cirka 200 000 är byggda på 60-, 70- och 80-talen. Efter 1962 års fritidsutredning (SOU 1964:47) följde den mest intensiva perioden av fritidshusbyggande i svensk historia, då det under senare delen av 1960-talet byggdes omkring 30 000 fritidshus per år.
Sommarstugorna som byggdes under denna period var ofta enkla byggnader och ämnade att nyttjas i första hand på sommaren. Sommarstugor från 60-talet finns i många attraktiva havs- och sjönära lägen, och husen som ersätter dem är ofta tänkta för mer eller mindre permanent boende i framtiden. Att riva en gammal sommarstuga för att bygga ett nytt, energieffektivt hus med året-runt-standard är idag en vanlig företeelse.
På 1960-talet byggdes många sommarstugor med en enklare standard än dagens byggnorm.
Vad kostar det att riva en sommarstuga?
För en typisk 60-talsstuga på omkring 50 kvadratmeter byggd på plintgrund ska man i vår erfarenhet räkna med omkring 80 000 till 120 000 i rivningskostnad. Priset varierar en del med platsens förutsättningar och husets konstruktion. Saker som kan fördyra arbetet inkluderar:
Eventuell förekomst av miljö- och hälsofarliga byggmaterial, exempelvis asbest.
Tomtens läge och avstånd till närmaste återvinningscentral.
Vilka material huset är byggt av och vad de väger.
Ett bra tips för att minska kostnaden är att undersöka om den lokala brandkåren vill elda upp huset. Brandförsvaret har regelbundna övningar, och om ni har tur så är ert hus ett lämpligt övningsobjekt. Kontakta bygglovsenheten hos er kommun eller er lokala brandkår för att utreda möjligheterna.
Rivningslov och regler – vad gäller?
Inom detaljplanerat område krävs alltid rivningslov, om inte detaljplanen uttryckligen säger något annat. Krav på rivningslov kan också finnas med i områdesbestämmelser om sådana omfattar fastigheten. Utanför detaljplanerat område krävs inte rivningslov, men oftast en anmälan till kommunens byggnadsnämnd.
Ansökan om rivningslov eller anmälan görs tillsammans med ansökan om bygglov. Det är viktigt att inte riva ett befintligt hus innan bygglovet är klart för det nya som ska byggas. Om man till exempel vill ersätta en gammal stuga nära vattnet med ett nytt hus, så kan det vara möjligt genom en dispens från strandskydd. Dispensen förutsätter oftast att marken redan är tagen i anspråk. Om det gamla huset rivs innan bygglov söks för det nya, kan myndigheterna anse att marken inte längre är tagen i anspråk och nybygget kanske inte tillåts. Genom att ansöka om rivningslov, eller göra rivningsanmälan, samtidigt som bygglov undviker man denna risk.
Läs mer om rivningslov enligt Plan- och bygglagen hos Boverket.
Processen – hur går det till att riva ett hus?
Exakt hur rivningsarbetet går till varierar lite från fall till fall, men ungefär så här ser processen ut:
Material inventeras och mängdas – uppskattningar av vilken typ och hur mycket material huset består av. Eventuell provtagning utförs, om det finns misstanke om miljö- och hälsofarliga material.
Rivningslov söks i samband med bygglov för det nya huset. Om det är utanför detaljplanerat område krävs normalt bara en anmälan, som då också görs i samband med ansökan om bygglov.
Tomten görs framkomlig för maskiner och containrar.
El, vatten och avlopp och eventuell gas kopplas bort av elektriker och rörmokare.
Huset rivs ett material i taget och sorteras i containrar. Om miljö- och hälsofarligt material har konstaterats saneras byggnaden oftast först från dessa. Materialet transporteras till återvinningscentral för omhändertagande.
Saker att tänka på när man ska riva en sommarstuga – våra 4 tips
Det behövs åtminstone en rivningsanmälan, och i vissa fall ett rivningslov. Båda dessa hanteras tillsammans med ansökan om bygglov. Riv aldrig en befintlig byggnad innan ni har sökt bygglov för den som är tänkt att ersätta den!
Kolla upp om det är möjligt för den lokala brandkåren att använda ert hus som övningsobjekt. Det kan spara en del pengar i rivningskostnad.
Säkerställ att ni anlitar en seriös rivningsentreprenör som följer lagar om både arbetsmiljö och materialåtervinning. Vi kan hjälpa er att handla upp en generalentreprenad till färdigt hus som också omfattar rivning.
Låt en rivningsentreprenör inventera huset och diskutera om det behövs provtagning för exempelvis asbest.
Vanliga frågor om att riva en sommarstuga
Behöver man rivningslov för att riva ett hus?
Inom detaljplanerat område krävs alltid rivningslov, om inte detaljplanen uttryckligen säger något annat. Krav på rivningslov kan också finnas med i områdesbestämmelser om sådana omfattar fastigheten. Utanför detaljplanerat område krävs inte rivningslov, men oftast en anmälan till kommunens byggnadsnämnd.
Ansökan om rivningslov eller anmälan görs tillsammans med ansökan om bygglov. Det är viktigt att inte riva ett befintligt hus innan bygglovet är klart för det nya som ska byggas. Om man till exempel vill ersätta en gammal stuga nära vattnet med ett nytt hus, så kan det vara möjligt genom en dispens från strandskydd.
Vad kostar det att riva en sommarstuga?
För en typisk 60-talsstuga på omkring 50 kvadratmeter byggd på plintgrund ska man i vår erfarenhet räkna med omkring 80 000 till 120 000 i rivningskostnad. Priset varierar en del med platsens förutsättningar och husets konstruktion. Saker som kan fördyra arbetet inkluderar:
Eventuell förekomst av miljö- och hälsofarliga byggmaterial, exempelvis asbest.
Tomtens läge och avstånd till närmaste återvinningscentral.
Vilka material huset är byggt av och vad de väger.
Hur kan jag minska kostnaden för att riva sommarstugan?
Det finns flera olika sätt att eventuellt minska kostnaden för att riva sommarstugan:
Sälj material för återbruk. Fönster, dörrar, kök m.m. är typiska produkter som kan vara möjliga att sälja om de är i rimligt skick. Annonsera efter köpare som själva kommer och hämtar för att både få en liten intäkt och slippa kostnad för rivning och omhändertagande.
Undersök möjligheten att er lokala brandkår använder er sommarstuga som övningsobjekt.
Jämför offerter från flera olika rivningsentreprenörer och diskutera om ni själva kan göra delar av demonteringsarbetet.
Hur lång tid tar det att riva en sommarstuga?
Tidsåtgången för att riva en sommarstuga varierar beroende på husets storlek, byggmaterial och eventuella saneringsbehov. Ett mindre trähus kan vanligtvis rivas på en till två veckor. Om huset innehåller asbest eller andra miljöfarliga ämnen kan saneringsprocessen förlänga tiden. Även faktorer som väderförhållanden och tillgängligheten hos rivningsentreprenör och eventuella sanerare kommer att påverka tidsplanen.
Får man riva och ersätta en befintlig byggnad inom strandskydd?
Ja, och det kräver en dispens från strandskydd med motiveringen att platsen redan är tagen i anspråk och att nybyggnationen kan ske utan att det påverkar strandskyddets syften. En dispens kan man i normalfallet få, även om det kan finnas begränsningar som man måste ta hänsyn till. Vilka möjligheter man har att bygga beror på platsens förutsättningar och bland annat den så kallade tomtplatsavgränsningen.
Varför finns det så många sommarstugor från 60- och 70-talen?
Det finns omkring 600 000 fritidshus i Sverige, varav cirka 200 000 är byggda på 60-, 70- och 80-talen. Efter 1962 års fritidsutredning (SOU 1964:47) följde den mest intensiva perioden av fritidshusbyggande i svensk historia, då det under senare delen av 1960-talet byggdes omkring 30 000 fritidshus per år.
Sommarstugorna som byggdes under denna period var ofta enkla byggnader och ämnade att nyttjas i första hand på sommaren. Sommarstugor från 60-talet finns i många attraktiva havs- och sjönära lägen, och husen som ersätter dem är ofta tänkta för mer eller mindre permanent boende i framtiden. Att riva en gammal sommarstuga för att bygga ett nytt, energieffektivt hus med året-runt-standard är idag en vanlig företeelse.
Är det troligt att det finns asbest i en sommarstuga från 60-talet?
I hus byggda före 1982 finns alltid en risk för att det finns asbest. Vanliga ställen att hitta det på är i rörisolering, fönsterkitt och mattlim. Många av de sommarstugor som byggdes under 60- och 70-talet var av enklare standard och byggdes i huvudsak i trä. I dessa hus är det ovanligt med större förekomster av asbest som i till exempel eternitplattor, så om asbest förekommer är det oftast i begränsade mängder.
Har ni fler frågor? Kontakta oss!
Kontakta oss om ni har fler frågor, vill diskutera ert tänkta byggprojekt eller få tips och råd kring att riva en gammal sommarstuga.
1 maj 2024 lanserar vi en ny hudikhus.se. Vår ambition är att ännu tydligare visa upp våra husmodeller och vårt erbjudande, och även bjuda på mer inspiration och matnyttig information när man planerar sitt husbygge.
Vi vill gärna höra vad ni tycker! Skicka era synpunkter till kontakt@hudikhus.se.
Går det att sätta solceller på ett Hudikhus?
Ja, det gör det absolut. Teknikutvecklingen för solenergi är ständigt pågående och ur vår synvinkel är det bästa alternativet fortfarande solcellspaneler som monteras utanpå taket. Vi har valt att inte själva försöka sälja system för solenergi eller takprodukter med inbyggda solcellspaneler utan låter experter som är specialiserade på just detta ta fram den bästa lösningen i varje unikt fall.
Borde vi installera solceller i fritidshuset?
Om solceller är en god investering eller inte kommer att bero av en mängd faktorer:
Hur huset nyttjas och värms upp, eller kyls (till exempel med en luft-/luftvärmepump på sommaren).
Om ni har elbil och i så fall hur ofta den laddas vid fritidshuset.
Var i landet huset kommer att byggas.
Husets och platsens förutsättningar – taklutning, takyta, orientering i väderstreck, skuggning o.s.v.
Sedan 1 januari 2021 finns en skattereduktion för grön teknik som ger ett avdrag på 20% av kostnaden för arbete och material vid installation av en solcellsanläggning och 50% av kostnaden för arbete och material vid installation av system för lagring av egenproducerad el eller installation av laddningspunkt för elfordon. Läs mer om skattereduktion på Skatteverkets hemsida.
Hur får man till den rätta känslan i inredningen, och får saker och ting att hänga ihop? Vi ställde frågan till Sophie Bergman, inredare på Knapp & Co.
”Samla prover av olika material, produkter och färger som ni gillar. Lägg ihop dem, och dra sedan bort och lägg till ända tills det känns helt rätt.”
Sophie Bergman, inredare på Knapp & Co
Det fantastiska med att bygga nytt
-Att bygga nytt är ju helt fantastiskt, säger Sophie. Då har man möjligheten att tänka till från början, och göra just de val som man själv vill för att sätta sin alldeles egen prägel på huset.
Att bygga nytt hus innebär naturligtvis många olika val att göra, och det kan vara svårt att se framför sig hur slutresultatet kommer att bli och hur olika saker kommer att passa ihop med varandra. Då kan en moodboard vara ett bra verktyg att använda. Men hur skapar man sin moodboard?
-Samla prover av olika material och färger som ni gillar. Lägg ihop dem för att skapa er egna moodboard, och dra bort och lägg till ända tills det känns helt rätt, tipsar Sophie.
I bygghandeln går det att hitta mycket varuprover, och från en del leverantörer går det också att beställa via deras hemsida. Det som inte går att få tag i ett verkligt prov av kan man spara ned en bild på, skriva ut och klippa till för att få med i moodboarden.
Vilka material och produkter bör man ta med?
Här finns inga rätt och fel! Det går att ta med vilka material och produkter som helst. Det är dock viktigt att tänka på att de material och produkter som gör väsentligt intryck i inredningen bör få vara med.
-För att moodboarden ska guida på rätt sätt är det bra om man försöker tänka lite på den relativa skalan av olika inslag, menar Sophie. Om man använder en färg som accent på till exempel prydnadskuddar i en soffa så kan den definitivt vara med men den bör inte dominera moodboarden, förklarar hon.
Här är några av Sophies tips på saker som bör finnas med i en moodboard:
Golv – bitar av trägolv eller klinkersplattor, eller heltäckningsmatta om det är aktuellt.
Väggar – färgprover på papper från färghandeln eller bitar av träpanel eller annat väggmaterial.
Fast inredning – färgprover på exempelvis köksluckor och bänkskiva. Det kan vara riktiga provbitar eller bilder från leverantörens hemsida eller katalog.
Möbler och inredning – ju mer man kan få fysiska prover av, desto bättre. Ibland räcker det med materialet. Om jag till exempel har golvstående lampor i mässing kan en bit mässingsrör räcka för att få med det inslaget.
Växter och inredningsdetaljer – välj gärna ut några favoritdetaljer eller växter som ska få en särskilt framträdande placering i rummet och låt dem synas väl även i moodboarden.
Ni kanske noterade att tak inte fanns med i listan. Inte för att det är ett oviktigt inredningsval, och om taket skiljer sig väsentligt från väggen så kan det vara en bra idé att ha med det också.
-Att inreda visningshus innebär en särskild utmaning, menar Sophie. Det gäller att hitta en balans mellan det lättskötta och den hemtrevliga känsla som man vill få till. Visningshusen ska ju ha känslan av ett hem samtidigt som de ska funka som en arbetsplats och ett sorts skyltfönster, fortsätter hon.
Besök gärna något av våra visningshus för att uppleva det i verkligheten!
Hur ska man tänka när man färgsätter ett hus utvändigt?
I första hand, att ni får det som ni vill ha det.
Olika saker kan vara styrande för färgsättningen, såsom en önskan att matcha befintlig bebyggelse eller regelverk i detaljplan eller områdesbestämmelser. Med utgångspunkt i vad som gäller för just ert bygge får ni välja den färgsättning som mest tilltalar er. För att göra valet av kombinationer enklare har vi satt samman några alternativ som förslag, men ni är fria att hitta den kombination som just ni vill ha.
Ett Hudikhus levereras med obehandlad fasadpanel, så att ni ska ha full frihet att välja vilken behandling ni önskar.
Vitt med tegelrött tak
En tidlös färgsättning som andas skärgård och är särskilt framträdande på västkusten.
Yttertak av betongtakpannor i Tegelröd 24, med takplåtar i PL42 Brunröd. Fönster i Varmvit NCS S0502-Y, över- och underbleck i PL90 Varmvit och avvattning i PL80 Klarvit. Ytterdörr i Varmvit NCS S0502-Y.
Rött med vita knutar
Sinnebilden av det svenska sommarhuset i falurött med vita knutar och foder. En färgsättning som lätt smälter in med befintliga byggnader.
Yttertak av betongtakpannor i Tegelröd 24, med takplåtar i PL42 Brunröd. Fönster i Varmvit NCS S0502-Y, över- och underbleck i PL90 Varmvit och avvattning i PL80 Klarvit. Ytterdörr i Varmvit NCS S0502-Y.
Vitt med svart tak
Klassisk stram färgsättning som passar på många husmodeller i olika miljöer.
Yttertak av betongtakpannor i Svart 20 (eller plåttak Trend i PL01 Svart), med takplåtar i PL01 Svart. Fönster i Varmvit NCS S0502-Y, över- och underbleck i PL90 Varmvit och avvattning i PL80 Klarvit. Ytterdörr i Varmvit NCS S0502-Y.
Vitt med ljusgrått tak
Nedtonat och stilrent med plåttak eller ljusgrå betongtakpannor.
Plåttak i PL45 Silvermetallic eller betongtakpannor i Ljusgrå 37, med takplåtar och avvattning i PL45 Silvermetallic. Fönster i Varmvit NCS S0502-Y, över- och underbleck i PL90 Varmvit. Ytterdörr i Varmvit NCS S0502-Y.
Grålaserat med ljusgrått tak
En tuff och modern färgsättning med fasad behandlad med till exempel tjärvitriol eller pigmenterad Sioo:x.
Plåttak i PL45 Silvermetallic eller betongtakpannor i Ljusgrå 37, med takplåtar i PL45 Silvermetallic. Fönster i Silver RAL 7001 eller som på bilden i Furulasyr 1701 med eventuella över- och underbleck och avvattning i PL45 Silvermetallic. Ytterdörr i Mörkgrå NCS S7000-N.
Helrött
En modern variant av den klassiska faluröda, med röda eller furulaserade fönster. Passar också fint med plåttak i PL45 Silvermetallic.
Yttertak av betongtakpannor i Tegelröd 24, med takplåtar i PL42 Brunröd. Aluminiumbeklädda fönster i Brunröd RAL 3011, över- och underbleck i PL42 Brunröd och avvattning i PL42 Brunröd. Ytterdörr i Mörkröd NCS S4050-Y80R.
Tjärvitriol med svart tak
Fasad behandlad med tjärvitriol eller liknande för ett levande uttryck, som tillsammans med den svarta färgskalan får huset att smälta in i miljön. Vill man tona ned färgskalan ännu mer kan man välja mörkgråa toner på tak, fönster och plåtar.
Yttertak av betongtakpannor i Svart 20, med takplåtar i PL01 Svart. Aluminiumbeklädda fönster i Svart RAL 9005. Över- och underbleck samt avvattning i PL01 Svart. Ytterdörr i Mörkgrå S7000-N.
Helsvart
Svart är det nya svarta! Bryt eventuellt av med furulaserade fönster.
Yttertak av betongtakpannor i Svart 20, med takplåtar i PL01 Svart. Fönster i Svart NCS S9000-N eller aluminiumbeklädda i RAL 9005. Över- och underbleck samt avvattning i PL01 Svart. Ytterdörr i Svart NCS S9000-N.
Natur med metallictak
Laserad fasad låter träet synas i all sin naturliga prakt. Tillsammans med silvermetallic-tak och övriga plåtdetaljer ger det ett modernt uttryck.
Plåttak, takplåtar och avvattning i PL45 Silvermetallic. Aluminiumbeklädda fönster i Zinkgrå RAL 7038 med över- och underbleck i PL45 Silvermetallic. Ytterdörr i Ljusgrå NCS S3502-Y.
Det finns många olika alternativ för att värma upp sitt fritidshus, och det är sällan som det finns ett enkelt svar på frågan vilket som är mest lämpligt. Särskilt viktigt att väga in i sitt val är:
hur huset kommer att nyttjas på kort och lång sikt,
husets storlek och konstruktion, och
husets geografiska läge.
Kontakta gärna oss så diskuterar vi utifrån de unika förutsättningarna som gäller ert bygge!
Frånluftsvärmepump
En frånluftsvärmepump är sammankopplad med husets ventilationssystem för att utvinna värme ur inomhusluften. Inomhusluften värms både av husets uppvärmningssystem och också av mänsklig närvaro och värme alstrad av hushållsapparater som kyl, frys och ugn.
Frånluftsvärmepumpen använder en värmeväxlare för att utvinna värme ur inomhusluften innan den ventileras ut ur huset. För att fungera som tänkt behöver frånluftsvärmepumpen ha en viss luftvolym att omsätta, vilket innebär att den ibland inte lämpar sig i mindre hus.
Exempelillustration av ett uppvärmningssystem med frånluftsvärmepump i husmodellen Ängnö 23-81.
För ett hus som nyttjas regelbundet året om kan en frånluftsvärmepump vara ett bra alternativ och då lämpligen med golvvärme inbyggd i betongplattan. Investeringskostnaden är relativt hög och driftsekonomin är god året om.
Luft-/luftvärmepump
En luft-/luftvärmepump utvinner värme ur utomhusluften via en värmeväxlare. Den består av en inomhusdel som värmer upp inomhusluften, och en utomhusdel. En fördel med luft-/luftvärmepumpen är att den också kan användas för kylning under varma sommardagar.
Luft-/luftvärmepumpen har ingen möjlighet att värma vatten, så för det behövs en separat varmvattenberedare. Det behövs också en fristående mekanisk frånluftsventilation för att säkra tillräcklig luftcirkulation för en god inomhusmiljö.
Exempelillustration av ett uppvärmningssystem med luft-/luftvärmepump i husmodellen Ängnö 23-81.
För hus som nyttjas mindre än fyra månader per år kan luft-/luftvärmepump vara ett bra alternativ och den passar både om man bygger på platta på mark (utan golvvärme) eller på plintgrund. Det är vanligt att tillsammans med luft-/luftvärmepumpen också använda elradiatorer i sovrum och elgolvvärme i badrum. Investeringskostnaden är relativt låg och driftsekonomin lämpar sig för hus med begränsat uppvärmningsbehov.
Luft-/vattenvärmepump
En luft-/vattenvärmepump utvinner värme ur utomhusluften via en värmeväxlare. Den består av en inomhusdel, vanligtvis med integrerad varmvattenberedare, och en utomhusdel.
Vid installation av en luft-/vattenvärmepump behövs en fristående mekanisk frånluftsventilation för att säkra tillräcklig luftcirkulation för en god inomhusmiljö.
Exempelillustration av ett uppvärmningssystem med luft-/vattenvärmepump i husmodellen Ängnö 23-81.
För ett mindre hus som nyttjas regelbundet året om kan en luft-/vattenvärmepump vara ett bra alternativ och då lämpligen med golvvärme inbyggd i betongplattan. Investeringskostnaden är relativt hög och driftsekonomin är god, dock så försämras den med fallande utomhustemperatur.
Elpanna
En elpanna producerar värme till ett vattenburet system, vanligtvis golvvärme. Elpannor finns både utan och med inbyggd varmvattenberedare, så det kan behövas en separat varmvattenberedare. Det behövs också en fristående mekanisk frånluftsventilation för att säkra tillräcklig luftcirkulation för en god inomhusmiljö.
Exempelillustration av ett uppvärmningssystem med elpanna i husmodellen Ängnö 23-81.
För ett mindre hus som nyttjas mindre än fyra månader per år kan en elpanna vara ett bra alternativ och då lämpligen med golvvärme inbyggd i betongplattan. Investeringskostnaden är låg och driftsekonomin lämpar sig för ett hus med begränsat uppvärmningsbehov. En elpanna kan vara värt att överväga om man tänker sig att nyttja huset begränsat under de närmaste fem-tio åren. Om man vill utöka sitt nyttjande senare kan man då byta upp sig till exempelvis en luft-/vattenvärmepump, så länge som man har tagit det kommande bytet i beaktande när huset projekteras.
Bergvärmepump
En bergvärmepump utvinner värme ur berggrunden genom ett borrhål där det pumpas ett köldmedium via en värmeväxlare. Det är ett mycket effektivt sätt att utvinna värme och lämpar sig väl för hus med stort uppvärmningsbehov.
För fritidshus under 150 m2 är det sällan som bergvärme är ett lämpligt alternativ, då investeringskostnaden är så hög att den förbättrade driftsekonomin inte är tillräcklig för att motivera det. Nybyggda, välisolerade hus har sällan ett uppvärmningsbehov som kräver en bergvärmepump.
Det är fullt möjligt att bygga ett Hudikhus med bergvärme, men det är sällsynt att förutsättningarna är sådana att det är det mest kostnadseffektiva alternativet.
Andra typer av uppvärmning
Traditionellt har fritidshus byggts med uppvärmning av direktverkande el, oftast i form av elradiatorer. Sådana används idag som kompletterande uppvärmning, till exempel tillsammans med en luft-/luftvärmepump i hus som nyttjas mindre än fyra månader per år. Elektriska golvvärmeslingor är också vanligt förekommande i nybyggda fritidshus med luft-/luftvärmepump, i synnerhet i badrum.
Braskaminen i fritidshuset har kanske som huvudsyfte att bidra till en mysig stämning, och olika modeller av braskaminer kommer att påverka uppvärmningen av inomhusluften på olika sätt. En kamin klädd i exempelvis täljsten kommer att hålla värmen längre och därmed kunna få ut mer av värmen till inomhusluften.
Även om det inte finns ett enkelt svar på vad som är rätt typ av uppvärmning, så är normalfallet någon typ av värmepump eller elpanna som huvudsaklig uppvärmningskälla även i fritidshus.
