Hur ska man tänka när man färgsätter ett hus utvändigt?
I första hand, att ni får det som ni vill ha det.
Olika saker kan vara styrande för färgsättningen, såsom en önskan att matcha befintlig bebyggelse eller regelverk i detaljplan eller områdesbestämmelser. Med utgångspunkt i vad som gäller för just ert bygge får ni välja den färgsättning som mest tilltalar er. För att göra valet av kombinationer enklare har vi satt samman några alternativ som förslag, men ni är fria att hitta den kombination som just ni vill ha.
Ett Hudikhus levereras med obehandlad fasadpanel, så att ni ska ha full frihet att välja vilken behandling ni önskar.
Vitt med tegelrött tak
En tidlös färgsättning som andas skärgård och är särskilt framträdande på västkusten.
Yttertak av betongtakpannor i Tegelröd 24, med takplåtar i PL42 Brunröd. Fönster i Varmvit NCS S0502-Y, över- och underbleck i PL90 Varmvit och avvattning i PL80 Klarvit. Ytterdörr i Varmvit NCS S0502-Y.
Rött med vita knutar
Sinnebilden av det svenska sommarhuset i falurött med vita knutar och foder. En färgsättning som lätt smälter in med befintliga byggnader.
Yttertak av betongtakpannor i Tegelröd 24, med takplåtar i PL42 Brunröd. Fönster i Varmvit NCS S0502-Y, över- och underbleck i PL90 Varmvit och avvattning i PL80 Klarvit. Ytterdörr i Varmvit NCS S0502-Y.
Vitt med svart tak
Klassisk stram färgsättning som passar på många husmodeller i olika miljöer.
Yttertak av betongtakpannor i Svart 20 (eller plåttak Trend i PL01 Svart), med takplåtar i PL01 Svart. Fönster i Varmvit NCS S0502-Y, över- och underbleck i PL90 Varmvit och avvattning i PL80 Klarvit. Ytterdörr i Varmvit NCS S0502-Y.
Vitt med ljusgrått tak
Nedtonat och stilrent med plåttak eller ljusgrå betongtakpannor.
Plåttak i PL45 Silvermetallic eller betongtakpannor i Ljusgrå 37, med takplåtar och avvattning i PL45 Silvermetallic. Fönster i Varmvit NCS S0502-Y, över- och underbleck i PL90 Varmvit. Ytterdörr i Varmvit NCS S0502-Y.
Grålaserat med ljusgrått tak
En tuff och modern färgsättning med fasad behandlad med till exempel tjärvitriol eller pigmenterad Sioo:x.
Plåttak i PL45 Silvermetallic eller betongtakpannor i Ljusgrå 37, med takplåtar i PL45 Silvermetallic. Fönster i Silver RAL 7001 eller som på bilden i Furulasyr 1701 med eventuella över- och underbleck och avvattning i PL45 Silvermetallic. Ytterdörr i Mörkgrå NCS S7000-N.
Helrött
En modern variant av den klassiska faluröda, med röda eller furulaserade fönster. Passar också fint med plåttak i PL45 Silvermetallic.
Yttertak av betongtakpannor i Tegelröd 24, med takplåtar i PL42 Brunröd. Aluminiumbeklädda fönster i Brunröd RAL 3011, över- och underbleck i PL42 Brunröd och avvattning i PL42 Brunröd. Ytterdörr i Mörkröd NCS S4050-Y80R.
Tjärvitriol med svart tak
Fasad behandlad med tjärvitriol eller liknande för ett levande uttryck, som tillsammans med den svarta färgskalan får huset att smälta in i miljön. Vill man tona ned färgskalan ännu mer kan man välja mörkgråa toner på tak, fönster och plåtar.
Yttertak av betongtakpannor i Svart 20, med takplåtar i PL01 Svart. Aluminiumbeklädda fönster i Svart RAL 9005. Över- och underbleck samt avvattning i PL01 Svart. Ytterdörr i Mörkgrå S7000-N.
Helsvart
Svart är det nya svarta! Bryt eventuellt av med furulaserade fönster.
Yttertak av betongtakpannor i Svart 20, med takplåtar i PL01 Svart. Fönster i Svart NCS S9000-N eller aluminiumbeklädda i RAL 9005. Över- och underbleck samt avvattning i PL01 Svart. Ytterdörr i Svart NCS S9000-N.
Natur med metallictak
Laserad fasad låter träet synas i all sin naturliga prakt. Tillsammans med silvermetallic-tak och övriga plåtdetaljer ger det ett modernt uttryck.
Plåttak, takplåtar och avvattning i PL45 Silvermetallic. Aluminiumbeklädda fönster i Zinkgrå RAL 7038 med över- och underbleck i PL45 Silvermetallic. Ytterdörr i Ljusgrå NCS S3502-Y.
Det finns många olika alternativ för att värma upp sitt fritidshus, och det är sällan som det finns ett enkelt svar på frågan vilket som är mest lämpligt. Särskilt viktigt att väga in i sitt val är:
hur huset kommer att nyttjas på kort och lång sikt,
husets storlek och konstruktion, och
husets geografiska läge.
Kontakta gärna oss så diskuterar vi utifrån de unika förutsättningarna som gäller ert bygge!
Frånluftsvärmepump
En frånluftsvärmepump är sammankopplad med husets ventilationssystem för att utvinna värme ur inomhusluften. Inomhusluften värms både av husets uppvärmningssystem och också av mänsklig närvaro och värme alstrad av hushållsapparater som kyl, frys och ugn.
Frånluftsvärmepumpen använder en värmeväxlare för att utvinna värme ur inomhusluften innan den ventileras ut ur huset. För att fungera som tänkt behöver frånluftsvärmepumpen ha en viss luftvolym att omsätta, vilket innebär att den ibland inte lämpar sig i mindre hus.
Exempelillustration av ett uppvärmningssystem med frånluftsvärmepump i husmodellen Ängnö 23-81.
För ett hus som nyttjas regelbundet året om kan en frånluftsvärmepump vara ett bra alternativ och då lämpligen med golvvärme inbyggd i betongplattan. Investeringskostnaden är relativt hög och driftsekonomin är god året om.
Luft-/luftvärmepump
En luft-/luftvärmepump utvinner värme ur utomhusluften via en värmeväxlare. Den består av en inomhusdel som värmer upp inomhusluften, och en utomhusdel. En fördel med luft-/luftvärmepumpen är att den också kan användas för kylning under varma sommardagar.
Luft-/luftvärmepumpen har ingen möjlighet att värma vatten, så för det behövs en separat varmvattenberedare. Det behövs också en fristående mekanisk frånluftsventilation för att säkra tillräcklig luftcirkulation för en god inomhusmiljö.
Exempelillustration av ett uppvärmningssystem med luft-/luftvärmepump i husmodellen Ängnö 23-81.
För hus som nyttjas mindre än fyra månader per år kan luft-/luftvärmepump vara ett bra alternativ och den passar både om man bygger på platta på mark (utan golvvärme) eller på plintgrund. Det är vanligt att tillsammans med luft-/luftvärmepumpen också använda elradiatorer i sovrum och elgolvvärme i badrum. Investeringskostnaden är relativt låg och driftsekonomin lämpar sig för hus med begränsat uppvärmningsbehov.
Luft-/vattenvärmepump
En luft-/vattenvärmepump utvinner värme ur utomhusluften via en värmeväxlare. Den består av en inomhusdel, vanligtvis med integrerad varmvattenberedare, och en utomhusdel.
Vid installation av en luft-/vattenvärmepump behövs en fristående mekanisk frånluftsventilation för att säkra tillräcklig luftcirkulation för en god inomhusmiljö.
Exempelillustration av ett uppvärmningssystem med luft-/vattenvärmepump i husmodellen Ängnö 23-81.
För ett mindre hus som nyttjas regelbundet året om kan en luft-/vattenvärmepump vara ett bra alternativ och då lämpligen med golvvärme inbyggd i betongplattan. Investeringskostnaden är relativt hög och driftsekonomin är god, dock så försämras den med fallande utomhustemperatur.
Elpanna
En elpanna producerar värme till ett vattenburet system, vanligtvis golvvärme. Elpannor finns både utan och med inbyggd varmvattenberedare, så det kan behövas en separat varmvattenberedare. Det behövs också en fristående mekanisk frånluftsventilation för att säkra tillräcklig luftcirkulation för en god inomhusmiljö.
Exempelillustration av ett uppvärmningssystem med elpanna i husmodellen Ängnö 23-81.
För ett mindre hus som nyttjas mindre än fyra månader per år kan en elpanna vara ett bra alternativ och då lämpligen med golvvärme inbyggd i betongplattan. Investeringskostnaden är låg och driftsekonomin lämpar sig för ett hus med begränsat uppvärmningsbehov. En elpanna kan vara värt att överväga om man tänker sig att nyttja huset begränsat under de närmaste fem-tio åren. Om man vill utöka sitt nyttjande senare kan man då byta upp sig till exempelvis en luft-/vattenvärmepump, så länge som man har tagit det kommande bytet i beaktande när huset projekteras.
Bergvärmepump
En bergvärmepump utvinner värme ur berggrunden genom ett borrhål där det pumpas ett köldmedium via en värmeväxlare. Det är ett mycket effektivt sätt att utvinna värme och lämpar sig väl för hus med stort uppvärmningsbehov.
För fritidshus under 150 m2 är det sällan som bergvärme är ett lämpligt alternativ, då investeringskostnaden är så hög att den förbättrade driftsekonomin inte är tillräcklig för att motivera det. Nybyggda, välisolerade hus har sällan ett uppvärmningsbehov som kräver en bergvärmepump.
Det är fullt möjligt att bygga ett Hudikhus med bergvärme, men det är sällsynt att förutsättningarna är sådana att det är det mest kostnadseffektiva alternativet.
Andra typer av uppvärmning
Traditionellt har fritidshus byggts med uppvärmning av direktverkande el, oftast i form av elradiatorer. Sådana används idag som kompletterande uppvärmning, till exempel tillsammans med en luft-/luftvärmepump i hus som nyttjas mindre än fyra månader per år. Elektriska golvvärmeslingor är också vanligt förekommande i nybyggda fritidshus med luft-/luftvärmepump, i synnerhet i badrum.
Braskaminen i fritidshuset har kanske som huvudsyfte att bidra till en mysig stämning, och olika modeller av braskaminer kommer att påverka uppvärmningen av inomhusluften på olika sätt. En kamin klädd i exempelvis täljsten kommer att hålla värmen längre och därmed kunna få ut mer av värmen till inomhusluften.
Även om det inte finns ett enkelt svar på vad som är rätt typ av uppvärmning, så är normalfallet någon typ av värmepump eller elpanna som huvudsaklig uppvärmningskälla även i fritidshus.
Vad som är det mest lämpliga sättet att värma upp ett nybyggt fritidshus beror på en mängd faktorer, bland annat:
hur huset kommer att nyttjas på kort och lång sikt,
husets storlek och konstruktion, och
husets geografiska läge.
Det räcker inte alltid med att titta på en energiberäkning. Beräkningsmodellerna är inte anpassade för fritidshus med begränsat nyttjande och eventuell variation i innetemperatur. Till exempel finns inte luft-/luftvärmepumpar som möjlig värmekälla i modellerna för energiberäkning. Luft-/luftvärmepumpar är ofta ett lämpligt alternativ vid nyttjande mindre än fyra månader per år.
Kontakta oss gärna om ni vill diskutera kring val av uppvärmning i ert framtida fritidshus.
De vanligaste värmekällorna
Hus som ska nyttjas regelbundet året om bygger våra kunder oftast på platta på mark med inbyggd golvvärme. Den vanligast förekommande värmekällan är då en frånluftsvärmepump. Beroende på husets storlek och hur det kommer att nyttjas, kan luft-/vattenvärmepump eller elpanna också vara rimliga alternativ.
Det finns inte ett enkelt svar på frågan om vad som är rätt, och vi diskuterar gärna med er utifrån de unika förutsättningarna i ert bygge!
Vad är ett U-värde?
U-värdet, eller ”värmegenomgångskoefficienten” är ett mått på värmeförlust och mäts i watt (W) per kvadratmeter (m2) och grader Celsius (° C). Ju lägre värde, desto bättre isolering utgör materialet.
Är ett Hudikhus välisolerat?
Ja, ett Hudikhus är välisolerat med upp till 500 mm lösullsisolering i tak och 185-235 mm isolering i yttervägg.
Värme tar sig ut genom husets klimatskal via tak, väggar, fönster och grund. Eftersom varm luft stiger uppåt är den möjliga värmeförlusten som störst genom taket, och därför är ett välisolerat tak väldigt viktigt för att minimera värmeförlust. Alla våra hus över 60 m2 byggyta har lösullsisolering i tak i ordentlig mängd – upp till 500 mm beroende på takkonstruktion och minst 300 mm i alla delar av huset.
Våra ytterväggar har minst 185 mm och upp till 235 mm isolering. Skillnaden på värmeförlust genom ytterväggen är ganska liten när man lägger på ytterligare isolering. Det som snarare är drivande för värmeförlust är fönster, som på samma yta släpper igenom ungefär fem gånger mer värme än väggen gör. Alltså kommer det att vara mängden fönster och deras storlek som blir mest avgörande för husets uppvärmningsbehov.
Vad är specifik energianvändning?
Den specifika energianvändningen omfattar all energiförbrukning som är nödvändig för husets drift i form av uppvärmning, ventilation och varmvattenproduktion. Det inkluderar även förbrukning från eventuella fläktar, pumpar, styr- och reglerutrustning m.m.
Hushållsenergi, alltså exempelvis vitvaror, belysning, TV m.m. är inte inräknat i den specifika energianvändningen. Specifik energianvändning beräknas utifrån permanent boende och ger alltså en fingervisning om hur mycket el huset förbrukar i drift 365 dagar om året. Nedan finner du några exempel på specifik energianvändning för ett urval av våra husmodeller.
Strandskydd innebär begränsningar av vad man får bygga nära hav, sjöar och vattendrag, vanligtvis inom 100 meter från strandlinjen. 15 maj 2025 beslutade Riksdagen om vissa lättnader av strandskyddslagstiftningen, som träder i kraft 1 juli 2025. De nya reglerna gör det friare att bygga vid små sjöar och smala vattendrag.
Strandskydd gäller inte vid sjöar som är en hektar eller mindre.
Strandskydd gäller inte vid vattendrag med en bredd av två meter eller mindre.
Strandskydd gäller inte vid sjöar eller vattendrag som har anlagts efter 30 juni 1975.
Precis som tidigare kan man söka dispens från strandskydd. Läs mer om det nedan!
Många av våra kunder bygger inom strandskyddat område, ofta för att ersätta ett befintligt hus. Vi har lång erfarenhet av att hantera frågor om strandskydd – kontakta oss gärna om ni har funderingar kring era planer att bygga i ett strandnära läge.
Vad är strandskydd och varför finns det?
Strandskyddslagen tillkom 1950, med detta syfte:
”att trygga förutsättningarna för allemansrättslig tillgång till strandområden, och bevara goda livsvillkor för djur- och växtlivet på land och i vatten”.
Strandskyddet ska helt enkelt se till så att människor kan promenera längs stränderna, bada, fiska, åka skridskor och göra strandhugg från en båt. Det ska också skydda djur och växter som lever på och i närheten av stränderna samt i vattnet.
Sedan 1999 ingår strandskyddet i Miljöbalken (1998:808). Det omfattar området 100 meter från strandlinjen upp på land och ut i vattnet, vid såväl hav som insjöar och vattendrag. Länsstyrelsen kan besluta om utvidgat strandskydd i vissa områden, som då kan uppgå till 300 meter från strandlinjen. För att få bygga inom strandskyddat område krävs en dispens.
Vad gäller för strandskydd 2025?
De mest väsentliga förändringarna av lagen om strandskydd som träder i kraft i juli 2025 handlar om små sjöar och små vattendrag.
Det finns uppskattningsvis 400 000 sjöar i Sverige som är mindre än en hektar (10 000 m2) i yta, och strandskydd gäller numera inte runt dessa. De flesta sådana sjöar är dock av karaktären skogstjärn, och ofta inte så attraktiva att bygga i närheten av.
En mer väsentlig förändring för vissa fastighetsägare är att strandskyddet nu tagits bort från vattendrag som är mindre än två meter breda (vid medelvattenstånd) samt vattendrag som anlagts efter 30 juni 1975. Det finns uppskattningsvis 500 000 km vattendrag som är mindre än två meter breda i Sverige, så det handlar om en mycket stor landareal som nu blir möjlig att bygga på.
Hur nära vattnet får man bygga?
Det beror alldeles på förutsättningarna på platsen. Om man ska få bygga inom det område som omfattas av strandskydd så behöver man söka dispens. Så har det inte alltid varit – det finns många stugor och hus i Sverige som byggdes under en tid då vi inte hade lagar om strandskydd. Det vanligaste fallet bland våra kunder är att man vill riva en gammal sommarstuga som står nära strandlinjen för att ersätta den med ett nytt hus, och det är ofta möjligt att få göra då platsen redan är tagen i anspråk.
Vi har levererat många hus som står ett fåtal meter från strandlinjen. Kontakta oss för att diskutera förutsättningarna på just er tomt!
När kan man få dispens från strandskydd?
Dispens från strandskyddet kan ges på några olika grunder. I fallet där man river ett befintligt hus för att bygga nytt inom strandskyddat område, är grunden till dispens vanligtvis att området redan har tagits i anspråk på ett sätt som gör att nybyggnationen saknar betydelse för strandskyddets syften. Området kan anses vara taget i anspråk om det utgörs av en etablerad hemfridszon eller beslutad tomtplats (läs mer om tomtplats nedan). Dispens kan också medges om det finns till exempel en väg som avskiljer området från strandlinjen.
Kommunen beslutar i första hand om dispens från strandskyddet, och ansökan om detta hanteras normalt i samband med bygglovsansökan. När kommunen har beviljat en dispens ska Länsstyrelsen ta ställning till om de ska överpröva beslutet eller inte.
Under 2024 valde Länsstyrelserna att överpröva drygt 15% av fallen där kommunen beviljat dispens. Andelen skiljer sig väsentligt mellan olika länsstyrelser, enligt statistik från Naturvårdsverket.
Tomtplatsavgränsning, vad betyder det?
I samband med att dispens beviljas av kommunen ska det ingå en precisering av den tomtplats som ska gälla framöver, alltså det område där markägaren får hävda sin hemfridszon och allemansrätten inte gäller. Hur stor tomtplatsen kan anses vara är beroende av omgivningen och befintlig bebyggelse. Den ska medge en förnuftig användning av huset.
Våra fem tips om strandskydd
Ta reda på vad som gäller. Fråga bygglovsenheten hos er kommun vilka strandskyddsregler som gäller på er fastighet.
Riv aldrig en befintlig byggnad innan ni har beviljats bygglov för en tänkt nybyggnation. När ett hus rivs kan det påverka tomtplatsavgränsningen som sedan ska användas i samband med dispens från strandskydd.
Förutsätt inte att ett nybygge är omöjligt. Ta hjälp av oss för att diskutera förutsättningarna på er tomt och vad ni troligen får och inte får göra.
Var beredda på att anpassa era planer. Ni kanske inte får bygga exakt det hus som ni först har tänkt er, men tillsammans kan vi komma fram till hur ni drar maximal nytta av vad ni får bygga på tomten.
Prata med en expert. Kontakta oss för att diskutera vidare. Vi kommer gärna ut på tomtbesök för att skapa oss en ännu bättre förståelse för förhållandena på platsen.
Vanliga frågor om strandskydd
Hur långt är strandskyddet?
Det generella strandskyddet sträcker sig 100 meter från strandlinjen inåt land och ut i vattnet. Länsstyrelser kan besluta om utökat strandskydd i särskilt känsliga områden, som då kan utökas upp till 300 meter som mest. Bygglovsenheten på er kommun kan svara på vad som gäller på just er fastighet.
Får man riva och ersätta en befintlig byggnad inom strandskydd?
Ja, och det kräver en dispens från strandskydd med motiveringen att platsen redan är tagen i anspråk och att nybyggnationen kan ske utan att det påverkar strandskyddets syften. En dispens kan man i normalfallet få, även om det kan finnas begränsningar som man måste ta hänsyn till. Vilka möjligheter man har att bygga beror på platsens förutsättningar och bland annat den så kallade tomtplatsavgränsningen.
Gäller strandskydd på min tomt?
Strandskyddet är generellt och gäller för alla fastighetsägare. Om er tomt har mindre avstånd än 100 meter till strandlinjen så omfattas den av strandskydd, och om strandskyddet i området är utökat kan det handla om upp till 300 meter. Fråga bygglovsenheten hos er kommun vilka strandskyddsbestämmelser som gäller på just er fastighet.
Hur ansöker jag om dispens från strandskydd?
Ansökan om dispens från strandskydd görs samtidigt som ansökan om bygglov. Vi är behjälpliga med de handlingar som krävs för att ni ska kunna skicka in er ansökan och ha största möjliga chans till ett positivt utfall.
Vad är en tomtplatsavgränsning?
Tomten är den del av en fastighet där markägaren kan hävda privat zon, och där allemansrätten inte gäller. När ett äldre hus ska ersättas med ett nytt kan en tomtplatsavgränsning för det gamla huset behöva göras och det nya huset kan behöva placeras och utformas på ett sådant sätt att tomtplatsen inte utökas.
Vad händer om jag bygger utan tillstånd inom strandskydd?
Om du bygger eller genomför förändringar inom strandskyddat område utan tillstånd kan du bli skyldig att återställa marken till dess ursprungliga skick. Det kan även leda till böter och rättsliga påföljder. Länsstyrelsen och kommunen har rätt att förelägga fastighetsägare att ta bort otillåtna byggnationer och åtgärder.
Var gäller utökat strandskydd?
Utökat strandskydd, upp till 300 meter, beslutas av respektive Länsstyrelse. En del Länsstyrelser visar upp på digitala kartor var det utökade strandskyddet gäller. Det enklaste kanske är att fråga bygglovsenheten hos er kommun vad som gäller på just er fastighet.
Har ni fler frågor? Kontakta oss!
Kontakta oss om ni har fler frågor, vill diskutera ert tänkta byggprojekt eller få tips och råd kring strandskyddsfrågor.
Det enkla svaret är: ja. Många frågar oss vad skillnaden mellan ett fritidshus och en villa egentligen är, och vilka regler som gäller om man vill bo permanent i fritidshus. Idag bygger man i princip alla fritidshus med samma tekniska standard som en villa för permanent boende, och alla våra hus är utformade för året-runt-användande. Skillnaden ligger i vilka krav som kommunen ställer på husets utformning i bygglovsskedet.
Krav på tillgänglighet och funktion vid bygglov
Ett hus för permanent boende måste möta högre krav vad gäller tillgänglighet och funktion. Kraven kan exempelvis innebära större sovrum, större badrum eller bredare innerdörrar. I ett fritidshus är man friare att utforma planlösningen och kan få in mer funktion på samma yta.
Våra planlösningar är som utgångspunkt ritade som fritidshus. Vi hjälper gärna till att göra anpassningar utifrån hur ni har tänkt att använda ert hus på både kort och lång sikt, och vissa av våra större husmodeller är redan anpassade för att möta kraven. Om den husmodell ni är intresserade av behöver möta kraven för permanent boende så kan vi göra nödvändiga anpassningar, vilka kan omfatta en förlängning av huset eller omdisponering av ytor.
Exempel på tillgänglighetskrav. Illustrationer lånade av Bygglovalliansen, ett nätverk av 18 mellansvenska kommuners bygglovsfunktioner.
Energikrav
Kraven på energieffektivitet vid nybyggnation är desamma för alla småhus över 50 kvadratmeter. Undantag gäller för hus med en användning mindre än fyra månader per år, eller som motsvarar mindre än 25% av en årsenergiförbrukning. Så är ofta fallet med fritidshus, och då har man större valfrihet vad gäller uppvärmningssystem i huset.
De allra flesta av våra husmodeller kan möta kraven på energieffektivitet med rätt sorts uppvärmningssystem. Vilket det är beror på husets storlek och var i landet det ska stå. Läs mer i vår artikel om hur man ska tänka när det gäller uppvärmning av fritidshus. Husmodeller i storleken 50-70 kvadratmeter kan ha svårt att klara energikraven, eftersom kraven inte utgår från total energiförbrukning utan blir beräknade i kWh per kvadratmeteryta. Då hus i den storleksklassen vanligtvis har en begränsad användning (max fyra månader per år) så gäller dock oftast undantag från energikraven, och det blir alltså en icke-fråga.
Vad avgör om ett hus är ett fritidshus eller en villa?
Ett nybyggt hus blir kategoriserat i enlighet med ansökan om bygglov, som ska göras utifrån husets tänkta användning. Husets storlek eller tekniska standard har ingen relevans för kategoriseringen.
Det finns i dagsläget inget sätt ändra kategoriseringen av ett hus. Det finns heller inga hinder mot att nyttja ett hus som är kategoriserat som fritidshus för permanent boende. Det korta svaret är alltså att det är inte så mycket som skiljer, mer än vilka krav som kommunen ställer i bygglovsskedet.
Mer information om kraven på fritidshus och gällande regelverk finns i Boverkets Kunskapsbank.
Kontakta oss om ni har fler frågor om fritidshus och permanentboende, eller om ni vill diskutera er husdröm vidare!
Vanliga frågor om fritidshus och villa
Får man bo permanent i ett fritidshus?
Ja, det får man. Det finns inga regler som begränsar möjligheten att nyttja ett fritidshus. Det finns heller inget sätt att ändra kategoriseringen av ett fritidshus – när det väl är byggt kommer det att fortsätta vara ett fritidshus oavsett hur det nyttjas.
Får man bygga ett fritidshus och flytta dit permanent?
När man söker bygglov bör man ange den tänkta användningen av huset, om det är ett fritidshus eller för permanentboende. När huset väl är byggt finns det inget sätt att omklassificera det. Det finns heller inga hinder från att i framtiden flytta dit permanent även om man har byggt ett fritidshus.
Vad är det för skillnad på ett fritidshus och en villa?
Skillnaden består i vilka krav som ställs under bygglovsprocessen. En villa (alltså ett hus för permanentboende) måste möta högre krav vad gäller tillgänglighet än vad ett fritidshus behöver göra. Det innebär att vissa funktioner i huset behöver ta mer plats i en villa. I ett fritidshus har man större frihet att utforma en yteffektiv planlösning.
Om huset ska användas mindre än fyra månader per år, eller på ett sätt som gör att årsenergiförbrukningen kan förväntas bli mindre än 25% av en helårsförbrukning, så behöver heller inte huset möta kravnivåerna för energieffektivitet. Det innebär en större frihet i valet av uppvärmningssystem. Läs mer om det i artikeln ”Hur ska man tänka kring uppvärmning av ett fritidshus”.
Är ett fritidshus välisolerat?
Alla våra fritidshus är välisolerade och byggda för att kunna användas året om i svenskt klimat, med upp till 500 mm (i enstaka husmodeller upp till 700 mm) lösullsisolering i taket. Ytterväggarnas isolering är väl avvägd mellan 185 och 235 mm och genom energiberäkningar kan man enkelt konstatera att mer isolering i ytterväggen ger en väldigt marginell effekt på energiförbrukningen för uppvärmning. Läs mer och se exempel på specifik energianvändning för några av våra husmodeller i artikeln ”Hur ska man tänka kring uppvärmning av ett fritidshus”.
Det går inte att säga att det är någon generell skillnad i isolering mellan ett fritidshus och en villa – skillnaden finns i så fall mellan olika husleverantörer och hur man väljer att konstruera sina hus.
”Drivkraften är att få se något växa fram och skapa något ur ingenting.”
Bea Garcia
Rätt läge för att satsa
När de eftertraktade tomterna på Högfjällsutsikten i Sälen blev till salu slog Bea Garcia till. Med planen att bygga fjällstuganAbisko som en extra affärsverksamhet.
– Vi ser en otroligt stor potential i Sälen, säger Bea Garcia.
När Bea Garcia berättar om sitt husbygge märks det att hon är van vid snabba beslut. Hennes driftighet lyser igenom på sättet som hon beskriver tomtköpet.
– När vi hade turen att få tag i en tomt var det inte mycket att tveka över. Området var klockrent, det var självklart att bygga där. Vi kollade på en del andra hus, men det var Abiskos planlösning och stora glaspartier som vi fastnade för, säger Bea Garcia.
Lugnt och stilla
Huset har fantastisk utsikt över fjällen som bjuder in till aktiviteter året runt. Bea med familj hyr ut stugan på heltid via SkiStar till andra besökare som kan njuta av lugnet, stillheten och den friska luften. Familjen är där ett par gånger per år.
– Det fungerar alldeles ypperligt. Vi har hela tiden haft ett kommersiellt syfte med att bygga just i Sälen. Här finns otroligt stor potential. Tack vare den nya flygplatsen som ger nära till Stockholm och Göteborg tror vi att Sälen kommer att växa.
Välja med tillit
Bea Garcia älskar projekt och detta är det andra huset som hon byggt med Hudikhus. Det första huset byggde hon för att sälja omgående, men det nybyggda huset är en del av en mer långsiktig strategi. Att bygga hus på 50 mils avstånd har inte varit något hinder.
– Klart att det finns fördelar med att finnas i närheten för att kolla till bygget. Nu har det blivit många långdistanssamtal med byggaren. Jag tycker ändå att det fungerat bra med både byggfirman och Hudikhus. Det gäller att välja bra företag som du kan lita på, säger Bea Garcia.
Växa fram ur ingenting
Bea Garcia kommer att fortsätta bevaka tomterna i Sälen framöver.
– Drivkraften är att få se något växa fram och skapa något ur ingenting. Allt kring bygget har fungerat väldigt bra. På ett år byggde jag två hus med Hudikhus, och jag skulle gärna göra det igen!
Industri möter natur i huset som Martina Nordh har byggt på egen hand. Med en skaparkraft, en målmedvetenhet och ett sunt förnuft har hon skapat sin egen kreativa oas.
– Jag har aldrig varit rädd för att våga, säger hon.
Att få sätta sin egen prägel
När Martina Nordh bestämde sig för att bygga hus hade hon letat efter lägenhet en tid. Dock var utbudet litet och hon ville sätta en personlig touch på sitt framtida hem.
– Jag vill ha det på mitt vis, och det fanns få lägenheter i Ljusdal att välja på. Jag hade tidigare bott i Göteborg där lägenheterna kostar mer än en nybyggd villa i Ljusdal. Det gjorde valet enkelt att bygga själv.
Magkänslan styr
Träslöjden i skolan var Martina Nordhs enda byggerfarenhet, men det hindrade henne inte. Hon tog hjälp av en snickare i åtta dagar när huset blev rest och sedan har hon spacklat, gipsat, slipat, satt upp väggar och lagt tak, med mera. Vänner och familj har varit ett stort stöd där bland annat Martinas byggerfarna pappa hjälpt till under byggprocessens gång.
– Jag har aldrig tvekat på att jag skulle klara det. Visst har det varit tungt i perioder, men när något har gått framåt har jag blivit alldeles pirrig i magen. Jag går mycket på magkänsla, sunt förnuft och tänker att allt ordnar sig.
Inredning full av historia
Den röda tråden i Martina Nordhs hem är industri och natur, och många detaljer är ett hopplock med historia. Matbordet är ett svetsat underrede med en inglasad stalldörr som bordsskiva. Möblerna är ärvda. För en rå industristil är golvet husets slipade betonggrund, och badrummets väggar har Martina spacklat med cementfix.
– Jag vill vara kreativ, det får inte vara ett tråkigt hem. Därför har jag målat flera av husets tavlor och spacklat väggarna på mitt eget sätt. Det blev riktigt bra!
”En otrolig glädje”
När man ska trivas och bo på en plats är det viktigt att detaljerna blir bra, menar Martina Nordh. En utmaning var därför att göra helt nya saker och samtidigt få finishen som man önskar.
– Ibland kliade jag mig i huvudet och undrade var just den träbiten var på ritningen. Men att sedan få spika fast den sista listen var overkligt. Jag var helt utmattad, satte mig på golvet och lät känslorna välla fram. Det var nog först då som jag insåg vad jag hade genomfört. Det var en otrolig glädje! avslutar hon.
”Jag vill vara kreativ, det får inte vara ett tråkigt hem.”
Martina Nordh
Slipad betong till golv
Martina valde att gjuta betonggolv till hela bottenvåningen. Det slipade golvet binder ihop rummen och adderar trots sin hårda yta en varm, flödande känsla till inredningen. Ett betonggolv kommer dessutom att hålla i evigheter. Det är också så gott som underhållsfritt, och kräver endast lite dammsugning och möjligen lite gnuggande för att bli av med enstaka fläckar. Då golvet patineras med tiden ger det hemmet ett livfullt och levande intryck.
”Det här är vår plats, och här vill vi vara. Jag vill inte ens åka härifrån för att handla.”
PETER NUNN
Peter och Ulrika förverkligade sin husdröm vid Vänerns strand
Peter och Ulrika fann sin drömplats vid Vänerns strand. Med Peters brinnande intresse för fiske och deras tidigare båtliv tillsammans var det alltid närkontakt med vattnet som de sökte.
– Det här är vår plats, och här vill vi vara. Jag vill inte ens åka härifrån för att handla, säger Peter med ett skratt.
Läget vid vattnet
Sommarhalvåret i Sverige, vintertid i Spanien – så ser livet ut för Peter och Ulrika. När de för några år sedan började se sig om efter en ny sommarbostad var det självklart att de sökte en plats nära vatten.
– Vi bodde kustnära tidigare, och tillbringade mycket tid på båten. Tomter vid havet går nästan inte att köpa för pengar, så vi började se oss om efter en sjötomt. När det här tillfället dök upp tvekade vi inte en sekund, säger Peter.
En unik möjlighet
Det var Ulrikas dotter som tipsade dem om tomten som var till salu.
– Det fanns en eventuell möjlighet att köpa två tomter bredvid varandra, på en egen liten udde där det stod två äldre fritidshus. Vi köpte först och min dotter med familj sen, berättar Ulrika.
– De bestämde sig även för att bygga samma husmodell som vi, och vi har båda anpassat planlösningen för att matcha både våra behov och de olika förutsättningarna på tomterna, tillägger hon.
Ett hus för tomt och familj
Peter och Ulrika byggde huset för sig själva och de två hundarna Hasse och Nisse. Ett extra stort sovrum och en tvättstuga där man kan ta in leriga hundar ritades in i planlösningen.
– Vi fastnade för den breda vinkelutbyggnaden och den skyddade altanen under tak. Där tillbringar vi mycket tid, säger Peter.
– Möjligheten att anpassa huset till våra behov och tomtens förutsättningar var också jätteviktigt för oss, och där hittade vi den frihet vi sökte hos Hudikhus, fortsätter han.
”Vi ville ju ha det som vi ville. Och så blev det!!”
PETER OCH ULRIKA NUNN
Så som vi vill ha det
De var båda mycket engagerade i både projekteringen och bygget av huset.
– Vi hade en del egna tankar. Det extra stora fönstret i badrummet, som ger utsikt när man ligger i badkaret var ett exempel, berättar Ulrika.
– Vi diskuterade mycket med Hudikhus och kompromissade lite sinsemellan också, säger Peter.
– I slutändan är det ju våra beslut. Vi ville ju ha det som vi ville. Och så blev det!
