I juni 2025 förväntas Riksdagen fatta beslut om ändringar i bygglovslagstiftningen, som Regeringen har föreslagit. Ändringarna innebär bland annat:
- Tillbyggnad upp till 30 kvm kräver inget bygglov.
- Tillbyggnad upp till 30 kvm får strida mot detaljplan.
- Frivilligt lov för tillbyggnad upp till 30 kvm kan sökas tillsammans med bygglov för nybyggnation.
Tillsammans innebär dessa regeländringar att man vid nybyggnation har möjlighet att bygga 30 kvm mer än vad detaljplanen tillåter. Det innebär till exempel att i ett fritidshusområde där detaljplanen bara tillåter 60 kvm byggnadsarea kommer man nu att kunna bygga 90 kvm.
Ändringarna förväntas träda i kraft 1 oktober 2025.
Vad blir skillnaden mot dagens regler?
Med dagens regelverk får en tillbyggnad om 15 kvm göras utan bygglov och i strid med detaljplan (vanligtvis benämnd en attefallstillbyggnad). En bygganmälan krävs för att få göra tillbyggnaden, en process som inte är så olik att söka bygglov även om kostnaderna brukar vara något lägre.
Det är idag inte tydligt reglerat hur en tillbyggnad kan hanteras i samband med nybyggnation. Frågan hanteras i vår erfarenhet olika från kommun till kommun.
Det nya regelverket innebär istället:
- Fördubblad yta för attefallstillbyggnad: 30 kvm istället för 15 kvm.
- Slopat krav på bygganmälan.
- En tydlig process för att söka ett frivilligt lov för sin tillbyggnad, som kan hanteras som ett separat ärende och samtidigt som bygglovet för nybyggnation. Start- och slutbesked för båda åtgärder kan utfärdas samtidigt.
Vår detaljplan säger max 60 kvm. Får vi bygga 90 kvm nu?
Ja, det är möjligt. Genom att söka ett frivilligt lov för tillbyggnaden så kan den hanteras samtidigt som bygglovet för nybyggnation. Det innebär i princip att man:
- Söker ett bygglov för den tillåtna byggytan enligt detaljplanen, till exempel 60 kvm.
- Samtidigt söker ett frivilligt lov för tillbyggnaden om 30 kvm, som får strida mot detaljplanen.
- Använder ritningar som är gemensamma för de två ärendena och visar både nybyggnation och tillbyggnation.
Samma sak gäller naturligtvis om detaljplanen har en annan begränsning än 60 kvm. I en detaljplan som tillåter maximalt 80 kvm kommer det alltså vara möjligt att få bygglov för 110 kvm.
Vanliga frågor och svar om tillbyggnad
Behövs det bygglov för en tillbyggnad om 30 kvm? 
I dagsläget ja. I juni 2025 förväntas Riksdagen fatta beslut om lagändringar som innebär att upp till 30 kvm tillbyggnad inte kräver bygglov.
Får en tillbyggnad strida mot detaljplan?
Ja, i dagens regelverk får en tillbyggnad upp till 15 kvm göras i strid mot detaljplan. Det är dock otydligt hur denna tillbyggnad kan hanteras i samband med att man söker bygglov för nybyggnation – det hanteras olika från kommun till kommun. I de regeländringar som Riksdagen förväntas fatta beslut om i juni 2025 och som troligen träder i kraft 1 oktober 2025 kommer det att förtydligas att det går att hantera tillbyggnaden samtidigt som bygglovet för nybyggnation. Ytan ökas också till 30 kvm från dagens 15 kvm.
Har Hudikhus färdiga förslag på tillbyggnader?
Det är svårt att ha färdiga förslag som passar många olika typer av hus och tomter – en tillbyggnad behöver alltid vara anpassad till det specifika huset och platsen. Kontakta oss gärna om ni vill diskutera era planer på en tillbyggnad!
Hur hanteras en attefallstillbyggnad vid nybyggnation?
Med dagens regelverk är det inte tydligt hur en tillbyggnad ska hanteras i samband med att man söker bygglov för nybyggnation. En del kommuner gör bedömningen att det krävs ett slutbesked på en befintlig byggnad innan startbesked för en tillbyggnad kan lämnas, vilket i praktiken betyder att man till exempel inte kan gjuta hela grunden på en gång, och att man behöver bygga för att sedan riva väggar i samband med tillbyggnaden. Andra kommuner tillåter hanteringen av en tillbyggnad tillsammans med ett bygglov för nybyggnation.
I samband med de ändringar av regelverket som Riksdagen förväntas fatta beslut om i juni 2025 och som troligen träder i kraft 1 oktober 2025, tydliggörs processen för att hantera en tillbyggnad tillsammans med ett bygglov för nybyggnation. Förslaget innehåller följande:
”Den som i samband med nybyggnad av ett en- eller tvåbostadshus vill genomföra en sådan lovfri tillbyggnad av bostadshuset som får strida mot detaljplan eller områdesbestämmelser, får ansöka om lov för tillbyggnaden samtidigt som bygglovet för nybyggnaden söks.
…
Om sökanden har ansökt om lov för åtgärderna samtidigt får byggnadsnämnden ge startbesked och slutbesked för åtgärderna samtidigt.”
Förslaget förtydligar också att en bygglovsbefriad tillbyggnad, som får strida mot detaljplanen, inte ska vägas in i bedömningen av bygglovet för nybyggnation:
”Sådana åtgärder som inte omfattas av krav på lov och som får strida mot en detaljplan ska inte beaktas vid bedömningen av om ett byggnadsverk eller en åtgärd överensstämmer med detaljplanen.”
Vad menas med bruttoarea och öppenarea?
I det förslag på ändringar av regelverk som Regeringen har lagt fram anges gränsen för tillbyggnad som inte kräver bygglov på följande sätt:
”Det krävs bygglov för tillbyggnad av en byggnad som inte är en komplementbyggnad om tillbyggnaden
1. får en bruttoarea eller öppenarea eller en kombination av dessa som är större än 30,0 kvadratmeter”
Fetningen av orden har vi lagt till.
Bruttoarean, som förkortas BTA, är den sammanlagda arean av alla våningsplan i en byggnad. Bruttoarea är alltid omsluten av väggar och ytterväggarnas utsida ska räknas med.
Utrymmen som har en lägre rumshöjd än 1,9 meter räknas inte in i bruttoarean. Vid snedtak räknas bruttoarean 0,60 meter utanför den linje där rumshöjden är 1,90 meter.
Öppenarea förkortas OPA och omfattar en byggnad eller del av byggnad med helt eller delvis öppna sidor.
I öppenarea inräknas till exempel balkong, loftgång, takterrass, arkad, portal, taktäckt uteplats, carport och liknande.
